Gårdagen måste ha bjudit på den värsta någorlunda renodlade tågkänningen någonsin. Jag lämnade Hässelby enligt tidtabell och kom fram till Hagsätra precis så att jag kunde avgå enligt tidtabellen, dvs. jag var ungefär 15min sen. Någon direkt anledning fanns inte mer än tågkänningen, men varför var den så kraftig? Det kan ha berott på halkan. Detta i kombination med att man lade in ATP-läge 1, vilket innebär sänkt maxhastighet och mjukare bromskurva när hastigheten minskas inför stationer - det tar då marginellt längre tid att köra en sträcka, och när sträckan är tillräckligt lång är det inte så marginellt längre. Men förbikörningarna minskade, och önskat resultat uppnåddes.

I Råcksta norrut släppte man upp en extratur framför undertecknad, fick därför stå där i någon minut. Då jag och den södergående numera uppsläppta(?) extraturen skulle stänga våra dörrar, vilket inträffade ungefär samtidigt, bedömde en moder med barnvagn att det var lämpligt att trotsa varningssignalen. Hon stoppade därmed in sitt barn i först mina och sedan det andra tågets dörrar, och utsatte sitt barn för stor fara. Twice! Föräldrakörkort någon?
Inget slår känslan av maktlöshet när man beställer ny dörröppning och dörrarna fortsätter stänga i ungefär en halv sekund, stannar upp och sedan öppnas. För det är så lång tid det tar om vi avbryter stängningen så fort vi ser vad som kommer att inträffa. Med andra ord har vi redan gjort allt i vår makt när dörrarna stängs emot vagnen.

Dörr-ryckande = Stopp i trafiken

Dörrarna havererade för en tur i Kristineberg under kvällen. Stoppet blev ganska långvarigt, och undertecknad fick stanna på T-centralen tills trafiken kom igång. 19/35 fick trafikant-rapporter angående en rökare i vagnen, men föraren hittade varken rökare eller tillhörande rök.

Så har man upplevt frost för första gången.
Frost på farskena: Halt.
Frost på strömskena: Skådespel!

Det är alltid otäckt när det är folk på spåret, och det verkar dessutom hända väldigt ofta. Idag fick en förare försätta sitt tåg i nödbroms pga. spårbeträdande i Odenplan. Han ville därför ha avlösning i Gullmarsplan om jag förstod radiotrafiken rätt. TLC ville att han skulle höra av sig om han skulle må värre och inte kunde köra dit.

Spårbeträdande förekom även på Högdalen där en överförfriskad man/kvinna lyckats ramla ner på spåret. Därför gjorde man strömskenan spänningslös under "räddnings"arbetet. Tur 43 fastnade därför i Hagsätra och ropade att man inte skulle hinna fram till avlösningen av tur 35 i Gullmarsplan. En annan tur kom inte längre än till Sockenplan, ty sedan var det strömlöst.

Dagen har gått som på räls(hehe). Trots att man lyckats dubbelboka handledare så att de fått två elever istället för en, verkade alla ha varsin handledare till slut.

Dagens händelse var nog en herre som kom från röda linjen, Slussen norrut. För att hinna med mig mot Alvik kom han farandes ut genom dörrarna på det stannande tåget, satte händerna i ryggstödets topp på bänken på stationen och flög(flög.) fram till mitt tåg, han lyckades där precis få in händerna mellan dörrarna och dra upp dem. Jag bjuder på den.

Nu har MTR-kläderna kommit. Jag tycker de är riktigt bra faktiskt, passar bra och med fin kvalitet. Två par handskar i olika tjocklek bland annat.
Skjortorna sitter också bra, de kunde dock gärna få ha haft knappar i kragen som de tidigare skjortorna hade, det såg så snyggt ut.

L-nyckeln passar perfekt i hållaren! Lite som en ficka för pennor, med en ögla bredvid som man trär in den korta delen i. Kepsen sitter också bra, om det blir aktuellt. Kan kanske vara skönt i regn dock.

Självbevarelsedrift är att se till att man kan ta sig upp igen, innan man hoppar ner på spåret.

"SPÅRSPRING GULLMARSPLAN SÖDERUT!!1" ylades över radion när jag var påväg in på Gullmarsplan och vidare mot Farsta Strand. TLC var snabbt med på noterna och ropade att jag skulle ta det försiktigt in mot Gullmarsplan.
I detta fall stod jag redan stilla, tack vare att man gärna lyssnar på radion med ett öra hela tiden när man kör. Detta gällde dock Hagsätra-spåret, där en kort kille hade fått för sig att ta sig ned på spåret av någon anledning.

Han var dock för kort för att lyckas ta sig upp igen, och låg därför halvvägs uppe på plattformen och ålade som en säl så länge jag såg honom.
Plikten kallade dock, och en kyckling-kebab(?) intogs(inmundigades) på Gullmarsplan. Väktare skickades till spår(egentligen plattformsdel) 3 och läxade upp denna korta spårbeträdanden.